Anton Fredrik Persson, Murare, son till
Mattis Persson och
Hulda Fredrika Mårtensson
Barn (med
Svea Valborg Svensson):
Börje Lennart (1919)
Carl Eugen (1923)
Ingvar Brynolf (1924)
1891.09.20 Födelse Rönne Församling, Bornholms Amt, Danmark
Källa: Fs Födelsebok 1891/114
1891.12.27 Dop Rönne Kirke, Rönne Fs, Bornholms Amt, Danmark
Källa: Ibid
1891 Hemort Rönne 220, Rönne Fs, Bormholms Amt, Danmark
Källa: Ibid
1900 Hemort Amerika No 376 a, Karlshamns Fs, Blekinge Län
Källa: SCB 1900
1902 Hemort Karlshamn No 97, Karlshamns Fs, Blekinge Län
Källa: Fs Dödbok 1902/41
1904 Hemort Karlshamn No 291, Karlshamsn Fs, Blekinge Län
Källa: Fs Födelsebok 1904/156
1918.06.23 Äktenskap med Svea Valborg Svensson, Asarums Fs, Blekinge Län
Källa: Fs Vigselbok 1918/27
1919 Hemort Asarum No 6, Asarums Fs, Blekinge Län
Källa: Fs Födelsebok 1919/63
1949.10.15 Död Asarums Fs, Blekinge Län
Källa: Familjen
Utdrag ur födelsebok 1891:
Källa: www.sa.dk
Det är svårare än svårast att tyda de danska kyrkoböckerna! Positivt är iaf att de ligger ute för allmän beskådning helt gratis. Fantastiskt!
Jag har kunnat uttyda tre vittnen/faddrar: Carl Niclas (?) Dorf från Elna, Hanna Mortensen och Bengt Mortensen.
Utdrag ur vigselbok 1918:
Källa: www.svar.ra.se
Vigsel förrättad av S. Merlius. Avis om vigseln skickas till präst i Karlshamn. Jag antar att det beror på att Anton inte hade hunnit anmäla sin flytt till Asarums församling ännu.
Utdrag ur SCB folkräkning 1930:
Källa: www.svar.ra.se
Här kan vi se att Anton och Svea bor tillsammans med, eller mycket nära, Sveas mor med döttrar - Amanda Mandelholm.
Anton levde ett hårt men gott liv, det har jag förstått både ur de utdrag jag hittat om honom och hans familj, men mest av allt från det som farfar berättat för mig om honom.
De första åtta eller nio åren av sitt liv bodde Anton med sina försäldrar och växande syskonskara i Rönne på Bornholm. Jag hade innan min släktforskningsresa tog sin början fått höra talas om att vi skulle ha en dansk gren i familjen. Det är Anton som representerar denna gren - han är född i Danmark, men båda hans föräldrar var svenskar och bodde bara på Bornholm under en kortare period.
Antons pappa dog när han bara var elva år gammal, jag återkommer till detta i inlägg om Mattis, och modern Hulda gifte om sig när Anton var 15 år. Eftersom han var äldsta barnet, och sonen, kan det antas att han fick ta ett stort ansvar för familjen i unga år.
Anton arbetade som murare, och detta yrke förde han vidare till om jag inte minns helt fel alla sina tre söner som under en eller annan period i sina liv jobbade som murare. Det var iaf så som farfars karriär inom byggbranschen tog sin början.
Muraryrket var knapert och vad jag förstår väldigt säsongsbetonat, och farfar har berättat att det var stundtals mycket fattigt i föräldrahemmet, och att Anton och Svea fick gå till kyrkan för att få mat och kläder till familjen.
Farfar har också berättat att Anton dog av en hjärnblödning, på väg hem en kväll från arbetet. Han hade cyklat, som han tydligen alltid gjorde, och fått sin hjärnblödning och fallit av cykeln. Trots detta hade han fortsatt en bit uppför backen mot huset där han och Svea bodde, men inte lyckats ta sig hela vägen fram. Anton dog 58 år gammal.
Om ni har mer kunskap att dela om Anton får ni gärna skriva in dem i kommentatorsfältet!
/S
UPPDATERAT 2013-10-24
Anton Fredrik Persson, Murare
Namn
| Efternamn | Persson |
| Förnamn | Anton Fredrik |
| |
| Titel | Murare |
| |
Händelser
Utdrag ur församlingsboken, Karlshamn 1906
Källa:riksarkivet.se
Föräldrar
Partners
Anteckningar
Nya kyrkböcker har publicerats för församlingarna i Blekinge de senaste åren, vilket gör att jag har kunnat hitta ny information om bl.a. farfars far Anton, och denna information gör att jag känner att jag måste uppdatera kring hans uppväxt.
Jag skrev tidigare att han verkar ha levt ett "hårt men gott liv", och jag tror at tjag får revidera detta efter vad som nu kommit fram.
Att Antons pappa Mattis hängde sig 1902 - bara tre r efter familjens hemkomst till Sverige, och när Anton bara var 11 år gammal kände jag till sedan tidigare, och när jag har spårat hans mor, Hulda Fredrika Mårtensson, vidare har det kommit fram att hon gifte sig igen med en Robert Julius Bergman. Allt detta fick jag bekräftat av farfar, men vad jag inte visste, och som jag har hittat nu, är att Anton och hans sex helsyskon två år efter faderns självmord skildes från modern Hulda Fredrika, och togs om hand av fattigvården. Jag vet inte om det var för att modern inte var kapabel att ta hand om barnen, eller om hon självmant lämnade bort dem, men dessa sju syskon blev s.k. utackorderingsbarn, och lämnades till andra familjer i församlingen. Flera av dem var så små att jag knappast tror att de fick arbeta för sitt uppehälle, men de äldre barnen som Anton fick säkert göra det.
Av de spår som modern lämnat i kyrkböckerna har jag alltid antagit att hennes barn från första giftet följt med henne, men nu visar det sig alltså att så inte alls är fallet!
Anton lever som utackorderat barn i hela sex år, tills dess att han 19 år gammal flyttar tillbaka till modern och hennes nya familj. Då är det endast två av bröderna som följer med, de övriga fyra syskonen stannar kvar i familjerna där de blivit utackorderade, och återförenas inte med familjen. Anton och de två bröder som flyttar tillbaka till modern står inte tillsammans med moderns nya familj i kyrkboken heller, utan som en egen familj...
De frågor jag ställer mig är självklart VARFÖR Hulda Fredrika i första taget var tvungen att lämna bort alla barnen. Det var ju inte direkt efter makens död det skedde, utan efter nästan två år, så var det frivilligt eller var det efter tvång från myndigheterna (dvs var hon inte kapabel att ta hand om barnen?). Nästa varför blir ju då VARFÖR fick inte barnen flytta tillbaka till henne när hon gifter om sig och bildar en ny familj? Med sin nye man fick hon tre barn, och hade dessutom ett utomäktenskapligt barn däremellan. Den nye mannen Robert Julius Bergman var ingen bra typ - han blir arresterad och dömd till staffarbete minst tre gånger för stöld, och det finns anteckningar om att han (vad jag kan uttyda) inte var helt vid sina sinnes fulla bruk (han blir t.ex. friskförklarad vid en dom... friskförklarad från vad jag utläser som sinnessjuk), så därför kanske inte myndigheterna tillåter barnen att komma tillbaka? Eller så väljer barnen själva att inte återvända?
Det sista varför är självklart hur mycket av detta som farfar Calle kände till? Under mina samtal med honom berättade han om "Bergman", som han kom ihåg som en "rolig karl", men frågan är om de utackorderade barnen i vuxen ålder hade kontakt med familjen, eller helt hade klippt banden? Farfar hade tio fastrar och farbröder, men jag har bara hört honom nämna några stycken, så det är möjligt att han inte visste. Jag ska fråga farmor nästa gång jag träffar henne om hon minns att farfar berättat något.
Efter sex år som utackorderade återförenas iaf Anton med sin mor, och som 20-åring mönstrar han på ett fartyg. Det går inte att utläsa hur länge han var till sjöss, men 1916, fem år senare, var han fortfarande inskriven i Karlshamns sjömanshus.
Han bor fortfarande kvar i Karlshamn ett par månader efter vigseln med Svea, men flyttar sedan till Asarum, där de bildar familj och bor kvar resten av sina liv. Livet i Asarum har jag fått redogjort för mig av farfar, så där behövs inga uppdateringar.
Märkligt vilka små mysterier som finns såhär nära inpå... :)
/S
