Karna Holgersdotter

Karna Holgersdotter, dotter till Holger Carlsson, Hemmansåbon i Tagmåsa, och Mätta Jönsdotter.

Barn (med Mårten Nilsson):
Mårten (1809)
Jöns (1810)
Lars (1812)
Jöns (1813)
Sissa (1815)
Lars (1816)
Matta (1817)
Sissa (1821)
Lars (1822)
Mårten (1824)
Sissa (1826)
Lars (1829)
Jöns (1832)

1789.08.07 Födelse Tagmåsa, Sövde Församling, Malmöhus Län Källa: Fs Födelsebok 1789
1789.08.09 Dop Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid
1789 Hemort Tagmåsa, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid

1808.04.29 Äktenskap med Mårten Nilsson, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Fs Vigselbok 1808
1808 Hemort Tagmåsa Hemman 1 1/8, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid

1840 Äktenskap med Hans Olsson, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Fs Vigselbok 1840
1858.01.02 Död Tagmåsa, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Fs Dödbok 1858/2
1858.02.07 Begravning Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid

Utdrag ur födelseboken 1789:

Källa: www.svar.ra.se

Holger Carlssons och Mätta Jönsdotters Barn i Tamåsa född den 7 augusti, döpt den 9 post Trinitatis. Suse: Jöns Pehrssons hustru Ingar i Tamåsa Test: drängarna Håkan Carlsson och Pehr Jönsson, Nils Nilssons hustru Mätta, piga Kierstina Månsdotter ibidem.

Karna levde, utifrån det jag har hittat, hela sitt liv på samma gård, Hemmanet Tagmåsa/Tamåsa (äldre stavning) i Sövde.

Hennes familj brukade gården när hon gifte sig första gången med Mårten, och därefter brukade de två hemmanet under Mårtens livstid.

Utdrag ur vigselboken 1840:

Källa: www.svar.ra.se

Lite drygt ett år efter makens bortgång gifter den då 50-åriga Karna om sig med den tio år yngre Hans Olsson som vid tidunkten också bor i Tagmåsa. Hans anger Lyngby som födelse ort - jag antar att det är den danska orten som avses.

Utdrag ur dödboken 1858:

Källa: www.svar.ra.se

68 år gammal dör Karna på Tagmåsa. Jag har sedan tidigare haft noterat 28/1 som döddatum, men i kyrkboken ser det ut som den 2/1. Dock är begravningsdatum 7/2, vilket verkar orimligt långt efter den 2/1, begravningar sker normalt bara ett par dagar efter döddatum.

Ingen dödsorsak anges.

/S

Mårten Nilsson, Hemmansåbo

Mårten Nilsson, Hemmansåbon i Tagmåsa, son till Nils Mårtensson, Hemmansåbon i Nafröd, och Sissa Larsdotter.

Barn (med Karna Holgersdotter):
Mårten (1809)
Jöns (1810)
Lars (1812)
Jöns (1813)
Sissa (1815)
Lars (1816)
Matta (1817)
Sissa (1821)
Lars (1822)
Mårten (1824)
Sissa (1826)
Lars (1829)
Jöns (1832)

1784.02.12 Födelse Nafröd, Sövde Församling, Malmöhus Län Källa: Fs Födelsebok 1784
1784. 02. 15 Dop Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid
1784 Hemort Nafröd Hemman, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid

1808.04.29 Äktenskap med Karna Holgersdotter, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Fs Vigselbok 1808
1808 Hemort Tagmåsa Hemman 1 1/8, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid
1838.12.22 Död Tagmåsa, Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Fs Dödbok 1838
1839.01.01 Begravning Sövde Fs, Malmöhus Län Källa: Ibid

Utdrag ur födelseboken 1784:

Källa: www.svar.ra.se

Nils Mårtenssons och Sissa Larsdotters son i Nafröd, född d. 12 febr, döpt dom Sexagesima. Suse: Pehr Larssons hustru Kierstina i Frihult. Test: Pehr Jönsson i Frihult, Nils Hansson i Nafröd, piga Anna Trulsdotter i Frihult.

Ännu ett fantastiskt exempel på när prästerskapet i Sverige redan under sin livstid insåg att det de höll på med skulle överleva dem själva. Det är ytterst tacksamt och trevligt att hitta kyrkoböcker som har behandlats som konstverk.

Man kan anta att Mårten växte upp under ganska goda förhållanden, hans far var hemmansägare även han, och det innebar att de hade sin egen gård att bruka. Mårten var barn nummer nio i en syskonskara av elva, där jag har konstaterat att åtta av barnen dog kort efter födelsen. Då även många av Mårtens egna barn dog misstänker jag att det är någon genetisk defekt eller ärftlig sjukdom i släkten på den sidan. Självklart kan det också vara så att livet på den skånska landsbygden under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal var så hårt att barnen inte fick näring nog för att överleva, men eftersom så många av barnen dör bara en kort kort tid (mellan en dag upp till ett par månader) efter sin födelse så lutar jag mer åt det första alternativet.

Mårten han överlevde i alla fall, vilket vi ska vara tacksamma för! =)

Tyvärr sträcker sig Sövdes kyrkoarkiv inte såpass långt tillbaka att jag kan se hur länge Mårten bodde med sin familj innan han gav sig av och bildade egen. Det jag kan konstatera är i alla fall att han tar över hustru Karnas far Holgers hemman Tagmåsa/Tamåsa Nr 1 1/8, där han bor resten av sitt liv.

Utdrag ur vigselboken 1808:

Källa: www.svar.ra.se

Karna och Mårten är precis som Mårtens föräldrar väldigt produktiva. De föder 13 barn under en period på 23 år. Åtta av dessa dör, sju som väldigt små.

Familjens hemman växer med åren, och de får antälla drängar och pigor för att klara av arbetet. Ett utdrag ur husförhörsboken visar att dessa drängar och pigor precis enligt "tradition" kom till gården under oktober, och stannade i cirka ett år innan de flyttade vidare.

Utdrag ur husförhörslängd 1818:

Källa: www.svar.ra.se

54 år gammal, när vår anfader Jöns bara är sex år gammal, dör Mårten.

Utdrag ur dödbok 1838:

Källa: www.svar.ra.se

Som dödsorsak anges "Hall och Styng". Det betyder tydligen lunginflammation.

Gustafva Jonasdotter, Piga/Fattighjon

Gustafva Jonasdotter, Piga/Fattighjon, dotter till Soldat/Klarinettblåsare Jonas Abrahamsson Qvick och Catharina Maria Linder.

Barn (med okänd Gumme):
Maria Gummesdotter (1827)

1796.09.26 Födelse, Tolg Församling, Kronobergs Län Källa: Fs Födelsebok 1796
1796.10.02 Dop, Tolg Fs, Kronobergs Län Källa: Ibid
1796 Hemort Ödetofta Backagård, Tolg Fs, Kronobergs Län Källa: Husförhör 1796/274-75
1805 (c:a) Notis "Svagsynt" Källa: Husförhör 1800
1824 Hemort Brändeborg, Almundsryds Fs, Kronobergs Län Källa: Husförhör 1824/191
1826 Hemort Wrångaböke Västregård, Almundsryds Fs, Kronobergs Län Källa: Husförhör Ibid/182
1836 Hemort Socknens Slut, Almundsryds Fs, Kronobergs Län Källa: Husförhör 1836/514
1841 Hemort Lindehult, Nybygget, Almundsryds Fs, Kronobergs Län Källa: Husförhör 1841/276
1861.04.17 Död Lindehult, Nybygget, Almundsryds Fs, Kronobergs Län Källa: Fs Dödbok 1861/16
1861.04.21 Begravning Almundsryds Fs, Kronobergs Län Källa: Ibid

Utdrag ur Fs Födelsebok 1796:

Källa: www.svar.ra.se

Nils Svensson(?) i Odetofta (?) Anders Persson i församlingen Hustru Martha Larsdotter i församlingen, Piga Sara Samuelsdotter i församlingen (?)gård.

Här följer berättelsen om Gustafva, en kvinna som verkar ha fått utstå ett oerhört hårt liv. Sina första år levde hon i Tolgs Församling drygt 3 mil norr om Växjö, som ett av barnen till en soldat i Norrvidinge Compagnie. Familjen är stationär i Ödetofta de första åren i Gustafvas liv, men någon gång mellan 1805 och 1812 försvinner de från platsen, och det finns inga notiser om flytt, eller flyttattester att följa. I kyrkboken verkar det som om Gustafva återkommer till Ödetofta efter det att resten av familjen flyttat, för hon finns ditskriven en extra gång i efterhand, tillsammans med notisen att hon är svagsynt. I nästa kyrkbok är Gustafva också borta.

Utdrag ur Husförhörslängd 1824:

Källa: www.svar.ra.se

Hon dyker upp igen i en helt annan församling, Almundsryd, 1824. Då är hon inhyst och arbetar som piga. Två år senare har hon flyttat till en annan gård i församlingen, och då har hon även ändrat sitt födelseår från 1796 till 1806. I början av 1827 föder Gustafva sin oäkta dotter Maria. Och eftersom detta var i Småland så kan man anta att Gustafva blev straffad ganska hårt, och offentligt, för detta. I senare kyrkböcker står det till och med att hon var tvungen att betala en skatt för att hon hade fött ett oäkta barn. Att hon blev offentligt straffad kan ha lett till att ingen ville ha med henne att göra, vilket återspeglar sig i att Gustafva och hennes dotter under cirka fem år lever "På socknen/I socknens slut", dvs. utan fast bostad. De lyckas få mat och husrum under kortare perioder mot arbete. Detta innebär säkert att dottern Maria var tvingad att borja arbeta mycket tidigt.

Efter några år lyckas Gustafva bli permanent inhyst som fattighjon på ett av nybyggena i Almundsryd, och där bor hon kvar också efter det att Maria har lämnat och flyttat till Blekinge, och fram till sin död 1861.

Utdrag ur dödboken 1861:

Källa: www.svar.ra.se

Dödsorsak: Aftynande. Jag vet inte om man ska tolka detta som ålderdom, svält eller bara en trötthet på livet.

/S